Det börjar i vanlig Kairosoft anda med förklarande introduktion och text till allt man gör. För att sedan släppa lös spelaren att ta den väg man vill genom resten av spelet. Man får möjligheten som vanligt att fokusera sig på olika teman. Dock är detta ganska annorlunda mot Grand Prix Story, Game Dev Story och Hot Spring Story där det endast är en sak som är i fokus. Här istället finns det 11 spelare med fem olika egenskapsstaplar var och en tränare. Som kombinerat med uppställning mentalitet och publik ger ett resultat. Därför känns detta som inget annat Kairosoft spel, om det är till det bättre vet jag inte. För det känns inte som Fotball Manager heller, för detta spel är inte alls lika djupt. På tal om djup så kan man spela hur många säsonger som helst, men poängräkningen slutar efter sju hela år. Tidigare än något annat Kairosoft spel, men det tar ändå många timmar att spela såpass länge.
Så jag tycker att grafiken är lika charmig som alltid. Själva spelmekaniken är bra men inte perfekt, jag saknar bland annat ett liga system i spelet. Det finns något som kan liknas detta men inte riktigt, tror dock inte att det skulle funka ihop med poängsättningen i slutet av spelet kanske. Speldjupet är nog absolut det djupaste från Kairosoft och kanske bland alla androidspel. Ljudet är på top underbar härlig charmig musik som man aldrig kan få nog av. Omspelningsbarheten är inte lika hög som i till exempel Grand Prix Story där man får betydligt mer över till nästa spel, även om en del följer med över till nästa omgång. Så totalt sett tycker jag att detta är underbart bra och att detta är Kairosoft näst bästa spel efter Grand Prix Story. Så Pocket league Story får av mig:
Bloggdöden nr 2?
SvaraRadera